​Sedan jag började arbeta har jag allt som oftast varit intresserad av ständiga förbättringar och i mitt företag får jag nu syssla mer med det vilket jag uppskattar. Jag har prövat på flera branscher med olika befattningar och har tagit möjligheten och studerat i Sverige, Holland och USA vilket jag är mycket tacksam för.

 

Med min relativt nya kunskap kring drivkrafter och dess betydelse så finns det en förklaring till varför jag gillar att studera och ta in kunskap. 

Enligt drivkraftsanalysen jag gjort så är min starkaste drivkraft teoretisk, vilket innebär att den främsta motivationsfaktorn är sökandet efter kunskap.

 

Fick nyligen en insikt som kan vara till hjälp för någon vad gäller anpassning av studieteknik eller arbetssätt och yrkesroll beroende på ens personlighet. Insikten var att jag nu har en tes om varför jag fick bäst betyg i USA och varför energin försvunnit så snabbt när jag haft monotona ej tidsbegränsade arbetsuppgifter. Jag kallar det för långjobb vilket jag insett ej passar just min personlighet, återkommer till det.

​

På högskolan i Sverige pågick kurserna i fem veckor med en avslutande tenta, jag ägnade då mycket tid till student-tv och fotboll, det var också bara ett fåtal föreläsningar. Jag började plugga till tentan när jag visste att jag var tvungen för att få godkänt.

Tyvärr blev detta en otrevligt stressande känsla. När jag märkte att det ändå funkade blev det tyvärr så att jag pressade mig att klara tentaplugget på ännu kortare tid. Mycket dumt, men det var så det var och det föll sig naturligt för mig att bete mig så.

​

I Holland var det lite tätare mellan uppgifterna och där fick jag också bättre betyg, jag var tvungen att agera lite oftare och mer regelbundet. Jag sysslade även där med en del filmning på fritiden, umgänget med de andra internationella studenterna var ganska frekvent och framförallt trevligt.

 

I USA var tempot ett helt annat. I nästan alla ämnen hade vi en uppgift till nästa lektion vilket fick mig att stanna i skolans bibliotek varje dag ca en dryg timme vilket var nyckeln för mig. Jag gillade det studiesättet, jag var hemma varje dag runt klockan fyra utan böcker med mig hem förutom vid något enstaka tillfälle inför någon större tenta. Jag hade alltså kvällarna helt fria och ändå fick jag mina bästa betyg någonsin. Lite varje dag är alltså bra för mig i rätt sammanhang.

​

När jag analyserar det nu vad gäller både studier och arbete så känns det som att jag föredrar att under en tidsbestämd period gå in och lösa något med full fokus på ett sätt som är effektivt och passar min personlighet.

​

Skulle nog kunna passa mycket bra som en tillfällig VD för att lösa problem på ett snabbt och effektivt sätt, problemet med att vara VD för mig är att jag inte skulle orka det under en längre tid med min personlighet.

​

Det jag väger in i mina beslut med tanke på mitt ansvars och konsekvenstänk inom flera områden så skulle dessa beslut ta för mycket energi för att jag skulle orka det en längre tid.

Tar man en enligt mig klassisk VD-personlighet kanske det inte läggs så mycket energi på konsekvenser inom flera olika områden så länge goda siffror genereras. Men detta gör ju att de orkar med sitt jobb. Ju mer att ta hänsyn till ju svårare blir beslutsprocessen. 

​

Vi är olika helt enkelt som man tydligt kan se med hjälp av DISA-språket och därför passar vi olika bra i olika roller. Därför har jag nu då hittat min lösning vilket är att fungera som konsult i ämnen som jag trivs och drivs av. Nu kan jag istället gå in och stärka företag och människor under kortare men kanske återkommande effektiva perioder, kan vara mångåriga samarbeten men inte ett varjedag-jobb i flera år på samma arbetsplats, passar för många men tydligen inte för mig i de roller jag hittills haft i alla fall.