De starka behovens olyckliga kamp kan bli lycklig.

Blogginlägg 6. Min vision.

Utveckling inom beteende & kommunikation.

En människa och medarbetare som trivs och mår bra presterar oftast bra, det svåra kan vara att veta vad som får den unika människan och medarbetaren att må och trivas bra och det vill jag hjälpa till med genom denna bloggen och mina verktyg.

Att fler lär känna sig själva ännu mer och på så vis blir trygga i sig själva. Att fler lär sig om hur mer eller mindre olika vi människor kan vara och hur den kunskapen kan underlätta samarbeten och bemötandet till våra medmänniskor. ”Få insikt, acceptera och respektera dig själv och andra oavsett hur mer eller mindre olika ni är. När flest trivs som bäst är det bäst.”

Min bloggkultur.

Utveckling och förbättring genom reflektion följt av beslut och detta i en pågående process där man själv väljer takten.

Min ambition är utveckling och förbättring men inte genom att lägga energi på att hitta syndabockar eller på vad som är rätt eller fel eller att det ska finnas vinnare och förlorare eftersom det enligt mig skapar en miljö och attityd som inte gynnar en hållbar utveckling för att flest ska få möjligheten att må som bäst.

Att utan störningsmoment få pröva sig fram i egen takt och lyssna på sig själv och andra tills man hittar en lösning som passar.

Jag önskar er en trevlig läsning som kanske väcker några tankar!

Frågeställning/ämne/situation

”De starka behovens olyckliga kamp kan bli lycklig”.

Vilket är just ditt största behov och hur starkt är det? Vad kan hända när två olika typer av starka behov möts och ska samarbeta?

Det kan bli de starka behovens lyckliga samarbete men det kräver självkännedom och viljan att lära och förstå att vi har olika behov i olika grad. De som har samma behov kan missförstå varandra pga att behovet är olika starkt.

Mina reflektioner

Jag tar upp fyra olika behovsgrupper. En del känner igen sig starkt i en eller flera. En del känner igen sig svagt i en eller flera. Möten mellan dessa får konsekvenser, ibland små och ibland stora och ibland korta och ibland långtgående. Problem kan uppstå när olika starka behov möts och där de inte förstår varandra. Här är de fyra olika behovsgrupperna jag valt att använda.

De som har behov av:

1. Utmaningar och kontroll.

2. Påverka eller övertala andra att se saker ur deras synvinkel.

3. Stabilitet och trygghet.

4. Försiktighet och noggrannhet.

För att förtydliga så låter jag de olika starka behoven möta varandra i exemplet nedan och de känner inte till eller förstår varandras olika behov. De ska tillsammans planera en resa för sina kollegor.

En person som har starkt behov av utmaningar (chefen) jobbar ihop med en som har ett starkt behov av stabilitet och säkerhet (medarbetaren).

Chefen och medarbetaren!

Chefen drar igång taggad som bara den och drar upp riktlinjerna i en rasande fart och detta stressar upp medarbetaren som inte ens har hunnit att sätta sig tillrätta. Två motpoler helt enkelt. Chefen fortsätter dra på vilket stressar medarbetaren ännu mer. Medarbetaren hinner inte kommentera eller svara på chefens uttalanden och detta börjar nu stressa chefen som inte får någon studs i diskussionen. Det slutar med att chefen skäller ut medarbetaren för dennes slappa och lata attityd varpå medarbetaren hamnar längre och längre ifrån en tillfredsställande arbetssituation vilket chefen absolut inte inser. Medarbetaren är mycket lojal och plikttrogen men det inser inte chefen och medarbetaren upplever nu chefen som värsta diktatorn och förstår inte hur någon kan vara så dum och elak, men chefen vill ju bara vara effektiv och få lite motstånd för att få till ett resultat och lösa uppgiften snabbt men det är inget medarbetaren förstår. De förstår helt enkelt inte varandra.

Hade de förstått varandra kanske de inte skulle tagit den här uppgiften tillsammans eller så hade de lagt upp arbetet på ett sätt som passade deras olika behov lite bättre. Medarbetaren kunde i lugn och ro fått förutsättningarna inför mötet med chefen så att medarbetaren kunde förbereda sig på sitt sätt. Om chefen känt till hur medarbetaren vill bli bemött så hade chefen kunnat öppna mötet med en vänlig och mjuk ton och på så vis kunde samarbetet funkat mycket bättre. Medarbetaren hade utan stress då lojalt och plikttroget följt sin chefs önskningar och båda hade gått vidare och löst sina olika uppgifter på egen hand för att sedan mötas för att sammanställa arbetet med reseplaneringen.

En person som har ett starkt behov av att påverka och övertala andra att se saker ur sin synvinkel (säljare) jobbar ihop med en person som har ett starkt behov av försiktighet och noggrannhet (byråkraten).

Säljaren och byråkraten!

Säljaren drar igång mötet i en snabb och skämtsam jargong vilket går tvärtemot byråkraten. Säljaren märker att det är svårt att få byråkraten att le och säljaren börjar nu känna sig obekväm och det skapar irritation. Säljaren tänker att byråkraten är humorlös vilket dock inte alls behöver vara fallet, de kan ha olika syn på humor. Byråkraten är där för uppgiften och inte för att skoja bort tiden. Byråkraten kan inte förstå hur någon kan vara så oansvarig och slösa med andras tid, i det här fallet företagets och byråkratens. Säljaren kan inte förstå hur någon kan vilja vara så tråkig. Säljaren fortsätter att spruta ut idéer medan byråkraten skriver ner idéerna och försöker få säljaren att vilja stanna upp och börja planera utifrån den idén som de kommit överens om att köra på. Men i säljarens värld kan det snabbt byta spår om en ny mer spännande idé dyker upp. Det är svårt att komma igång och byråkraten börjar tappa tålamodet och slänger i irritation ur sig små kyliga kommentarer som träffar rätt in i säljarens känsliga delar. Säljaren vill ju bidra och skapa en trevlig miljö och gärna få beröm för goda idéer och byråkraten är inte direkt någon spridare av beröm vilket ju gör att självförtroendet sjunker och sjunker hos säljaren. Byråkraten har inga tankar på eller har för avsikt att sänka säljarens humör, byråkraten tänker bara uppgift och synar säljarens förslag i sömmarna med uppgift och resultat i sikte inte huruvida säljaren mår bra eller inte.

Hade de förstått varandra kanske de inte skulle tagit den här uppgiften tillsammans eller så hade de lagt upp arbetet på ett sätt som passade deras olika behov lite bättre. Säljaren hade kunnat få spruta ur sig idéerna och byråkraten kunde noterat ner dem för att sedan sortera dem utifrån uppgiftens syfte för att få fram den bästa idéen. Säljaren och byråkraten skulle kunna ha ett brainstormingmöte vilket kanske inte byråkraten uppskattar men eftersom det är den sagda uppgiften och det överenskomna tillvägagångssättet så funkar det för byråkraten och säljaren är också nöjd. Efter detta möte tar alltså byråkraten med sig anteckningarna och sammanställer och jobbar vidare. När byråkraten är klar kontaktas säljaren som då får presentera idén inför resten av kollegorna och får då beröm för idén vilket gör alla glada. Säljaren blir glad för den personliga uppmärksamheten och byråkraten för att uppgiften är löst på ett bra sätt. Alla nöjda.

Att båda behövs är viktigt att veta och säljaren gillar ändå oftast inte detaljarbetet och byråkraten trivs oftast inte så bra med att stå i centrum.

När två olika starka behov har kampat kan stress uppstå och då behöver de olika sätt för att stressa ned och ladda om. Viktigt att känna till för både personen själv och dess omgivning som ju kan vara chefen, partnern, kollegan, kompisen mm.

1. Utmaningar och kontroll - laddar om med hjälp av fysisk aktivitet och gärna i någon tävlingsrelaterad situation. (Chefen)

2. Påverka eller övertala andra att se saker ur deras synvinkel - laddar om genom någon social aktivitet där de får prata. (Säljaren)

3. Stabilitet och trygghet - laddar om genom att bara få vara likt trädgårdsarbete, sömn eller något liknande. (Medarbetaren)

4. Försiktighet och noggrannhet - laddar om när de får vara själva och tänka. (Byråkraten).

Vad kan då hända när en chef som själv laddar om genom fysisk aktivitet föreslår sin motpart att göra detsamma när det kan vara motpartens mardröm. Den här motparten tillhör punkt 3 och behöver verkligen bara få vara för att kunna ladda om. Den här motparten blir även stressad av konfrontation vilket kan betyda att den inte gärna säger emot chefen som ju bara försöker lösa situationen. Detta blir ju då verkligen en stressig situation som mycket väl kan upplevas som tortyr för medarbetaren som har starkt behov av att bara få vara för att kunna ladda om.

Chefen som vill ladda om vill vara effektiv och snabbt få medarbetaren att återhämta sig vilket ju verkligen kan få motsatt effekt. Om chefen känt till detta kunde chefen fått en snabbare omladdning för sin medarbetare och i slutändan ett bättre resultat vilket ju är målet. Så när chefen tror sig vara effektiv så blir det motsatt effekt och kan då tyvärr också förvärra situationen ännu mer ju hårdare trycket blir på medarbetaren.

Om säljaren vill ha återhämtning kan ju förslaget bli någon social aktivitet och byråkraten behöver ju i allra högsta grad få vara själv och tänka vilket ju troligtvis inte skulle passa säljaren, snarare stressa. De stressar alltså varandra också i återhämtning. Om de känt till och accepterat varandras behov när det gäller återhämtning så hade de sluppit det stresspåslaget och istället återhämtat sig på var sitt håll.

Mina tankar kring en möjlig förklaring eller möjlig lösning baserat på mina reflektioner.

Jag tror att en majoritet utgår från sig själva när de bedömer andra angående om varför och hur de agerar i olika situationer vilket ju kan bli mer fel desto mer olika man är. Men även om nu jag tänker en del på detta så är det inte alltid lätt att inte utgå från sig själv. Min förhoppning är att vi strävar efter att inte utgå från oss själva när vi bedömer andra eftersom jag tror att fler samarbeten, relationer och resultat skulle vara mycket bättre för många om vi lärde oss mer om våra olikheter och åtminstone strävade efter att bemöta varandra på sätt som passar. Bättre att känna till en olikhet om sin motpart och anpassa sig efter den än ingen alls. Good enough utifrån egna förutsättningar och intressen är en tillräckligt bra väg att gå tror jag.

Avslutning med ett tack till läsarna.

Tack för att ni läst mitt inlägg. Ni som vill förändra ett långvarigt beteende gör då gärna det stegvis om det är möjligt, för stora och hastiga förändringar tror jag eventuellt kan förvärra vissa situationer.

Skapa en bra dag och en minst lika bra imorgon med din hälsa som chef.

/Niklas

20200507