Förhållandet till tid.

Blogginlägg 3.

Min vision.

Utveckling inom beteende & kommunikation.

En människa och medarbetare som trivs och mår bra presterar oftast bra, det svåra kan vara att veta vad som får den unika människan och medarbetaren att må och trivas bra och det vill jag hjälpa till med genom denna bloggen och mina verktyg.

Att alla lär känna sig själva ännu mer och blir trygga i sig själva och lär sig om hur mer eller mindre olika vi människor kan vara och hur den kunskapen kan underlätta samarbeten och bemötandet till våra medmänniskor. ”Få insikt, acceptera och respektera dig själv och andra oavsett hur mer eller mindre olika ni är. När flest trivs som bäst är det bäst.”

Min bloggkultur

Utveckling och förbättring genom reflektion följt av beslut och detta i en pågående process där man själv väljer takten.

Min ambition är utveckling och förbättring men inte genom att lägga energi på att hitta syndabockar eller på vad som är rätt eller fel eller att det ska finnas vinnare och förlorare eftersom det enligt mig skapar en miljö och attityd som inte gynnar en hållbar utveckling för att flest ska få möjligheten att må som bäst.

Att utan störningsmoment få pröva sig fram i egen takt och lyssna på sig själv och andra tills man hittar en lösning som passar.

Jag önskar er en trevlig läsning som kanske väcker några tankar!

Frågeställning/ämne/situation

”Förhållandet till tid”

Vad betyder tid för olika människor och vad kan olika uppfattningar om att hålla tiden skapa för något? För en del är det mycket viktigt att hålla de tider man lovat och varför är det så? För andra är det inte lika viktigt att hålla tiden och varför är det så?

Mina reflektioner

För att det ska bli tydligt beskriver jag mina reflektioner utifrån ytterligheterna som jag kallar ”tidsoptimisten” och ”planeraren”. Bara för att få en bild av spannet mellan ytterligheterna kan ni tänka er en skala från 0-100 åt varsitt håll. Åt ena hållet de som håller hårt på satta tider och åt andra hållet de som inte gör det.

Tid kan nog betyda lite olika för olika människor vilket kan skapa många konflikter och misslyckade samarbeten vilka hade kunnat bli lyckade samarbeten om man hittat en kompromiss och förståelse kring hur olikheter förhåller sig till tider.

En del människor tror jag ser på tiden som något man förhåller sig till i andra hand. Det som styr kan vara deras känslor och värderingar för den aktuella dagen eller stunden. En del av dem vill bli bättre på att hålla tider men de har helt enkelt svårt för det, det blir för stor anpassning från deras naturliga jag. De vill inte göra människor ledsna men eftersom de är så upptagna av stunden så kan tiden försvinna oftare hos dem än hos andra. En del kan nog tänka att det löser väl sig alltid och det kanske det ofta gör men pga vem eller vad? Känns som att en del av tidsoptimisterna även kan tillhöra de som flyr om det börjar brännas, om de inte känner att de verbalt kan lösa situationen och detta pga att de kanske mår oerhört mycket dåligare av negativ kritik än planerarna.

Tidsoptimisterna kan ofta vara glada och lättsamma vilket ju är trevligt. Jag tror att vissa av dem kan må riktigt dåligt och att de kan känna sig mentalt låsta över att vara tvungna att förhålla sig till en tid vilket ju inte är bra för dem och därför behöver också de en lösning.

En del människor kan bli stressade när tider inte hålls eftersom de kanske tänker i konsekvenser och kan också tycka att det är respektlöst mot andras tid att inte hålla den gemensamt överenskomna tiden. De kan också vara av den sorten att de i större utsträckning tar ansvar och avslutar det de lovat och ju värre förutsättningar desto större negativ stress. De lämnar inte uppgiften hur illa det än är och därav den skadliga stress som kan uppstå i ett mycket tidigt läge pga att de ser konsekvenserna. Detta kan då te sig som ett mycket märkligt beteende för tidsoptimister som inte ser så långt fram och fattar inte hur någon kan stressa upp sig för något så långt fram i tiden, det löser man ju då även om man hamnar i tidsnöd. Och blir det ingen bra lösning kan de bli ifrågasatta och då kan de ofta lita på sin verbala ”förmåga”. De kommer dock aldrig ifrån det faktum att den negativa stressen finns kvar hos planeraren oavsett vad tidsoptimisten säger. Det kan mycket väl vara så att denna information angående stressens påverkan hos planeraren är ny för tidsoptimisten så nu har denne chans att visa förståelse för sin motsats och tvärtom.

Bättre att börja visa hänsyn nu än att aldrig göra det och jag kan nog lova att den planerande personen kan glömma det den fått utstå om det från och med nu blir en förändring.

Pga att dessa olikheter också kan uppleva och hantera stress på olika sätt så kan det vara en del av förklaringen till att de kan missförstå varandra. Planeraren kanske behöver återhämta sig från den negativa stressen genom att gå iväg på en lugn promenad eller bara få vila ostört och inte göra någonting medan tidsoptimisten kanske stressar ner genom att aktivera sig fysiskt vilket kan ge motsatt effekt för planeraren och på så vis förvärra situationen. Detta kan vara förklaringen till varför tidsoptimisten är oförstående till planerarens reaktion som ju vill undvika stressiga situationer eftersom det kan kräva lång återhämtning samt att det kan upplevas som mycket obehagligt, likt en tung hjärndimma som slöar ner hjärnkapaciteten.

Planeraren kommer trygg till jobbet när dagen är mer eller mindre schemalagd.

Tidsoptimisten kommer glad till jobbet när dagen är oplanerad och full av överraskningar och man hanterar saker när de händer efter bästa förmåga och det ska ingen gnälla på.

Dessa två olika ytterligheter behöver därför passande uppgifter. Tidsoptimisten kan ofta ses som lättsam och flexibel och klagar minsann aldrig när chefen med en sekunds framförhållning slänger till tidsoptimisten en ny uppgift. Men det är ju inte så konstigt eftersom tidsoptimisten kan ju älska när det händer något nytt helt plötsligt, men det kan vara rena tortyren för planeraren, så det är ju inte konstigt om då planeraren upplevs som en sur och oflexibel människa men som ändå är bra att ha när tidsoptimisten inte alltid slutför dessa plötsliga uppgifter. Detta kan vara en anledning till att planeraren blir sur eftersom han vet att konsekvensen kan bli så. Men även givetvis pga den stressen planeraren känner eftersom han vet att andra saker kan bli lidande och som är viktiga för helheten.

Så det stora felet kan vara de chefer som kräver att få sina plötsliga uppgifter gjorda utan att kolla med planeraren där de ju vet att det kan bli stopp vilket är helt rimligt. Maktmissbruk kan detta vara eftersom chefen vet vilken makt den har eller kan det vara ren okunskap och ointresse för hur arbetsflödet funkar. Chefen kan tro att agerandet är bra för honom och det är det säkerligen i ett mycket kortsiktigt perspektiv och när väl effekterna av agerandet märks så kan det vara lätt att prata bort men i slutändan kan det vara företaget som får stå för kostnaden på ena eller andra sättet. Anledningen till att jag belyser detta är verkligen inte för att sätta dit någon även om de som kan känna sig träffade kan känna så. Min anledning är att ta reda på hur det kan funka för att kunna förbättra för alla.

Givetvis kan det uppstå situationer för en chef som denne måste lösa snabbt men när det blir många sådana situationer som beror på bristande planering och bristande information, ja då bör man göra något åt det.

De olika behoven:

En del har ett behov av att planera tiden eftersom de vet att det inte funkar i längden om man ska ta hänsyn till allas olika önskemål kring tider. Ska man samarbeta så är det viktigt att alla förhåller sig till samma klockslag. En sak som kan bli negativ i enstaka fall med de som följer schemat till punkt och pricka är att de kan stänga ute eller missa nya möjligheter som eventuellt kan vara bra för arbetet. Men till 95% gör de enligt mig rätt i att hålla sig till planen då plötsliga ändringar kan medföra mer eller mindre bra konsekvenser i olika riktningar som kan vara svåra att vara uppmärksam på i ett för snabbt spårbyte och som kan ställa till problem i kommande steg.

Att fixa saker i tidsnöd pga att någon nyckfullt känt för att göra något annat kan öka irritationen och den negativa stressen vilket kan skapa mycket dålig stämning och det ger ofta inga bra effekter. Sämre beslut kan tas pga stressen och kroppen kan bli svag och mottaglig för diverse sjukdomar, tror jag. En välmående stressfri, frisk och stark kropp tror jag står emot sjukdomar på ett bättre sätt och därför är det viktigt att känna till olikheterna så att deras olika behov kan tillgodoses.

Andra har inte ett behov av att planera och hålla tider eftersom de vill kunna agera på känslan i stunden och därför bör de ha uppgifter som passar för det förhållningssättet. Träffar de en person de inte pratat med på länge så kan de känna att de ”måste” bara få prata med den personen även om det står fyra personer och väntar och som inte kan påbörja sitt arbete pga personen de nu får vänta på. De fyra personerna ser hur hela veckan försenas och hur kunderna och deras företag blir drabbat pga att den här personen ”måste” få prata. Den här personen tänker ju kanske inte i de banorna och kommer glad i hågen tillbaka till arbetsplatsen och möts av fyra mindre glada personer och fattar inte varför de är så sura. Den här personen trivs verkligen inte i såna här miljöer och försöker genast lätta upp stämningen genom att skämta lite med sina arbetskamrater vilket kan försämra situationen ytterligare varpå en konflikt kan uppstå. Den sent ankommande personen ifrågasätts nu och det kan svida riktigt hårt och antingen kan den sena personen fly eller stanna kvar och illa fäkta med ursäkter, rättfärdiganden och personliga påhopp pga att personen känner sig trängd vilket ju bara kan förvärra situationen ytterligare och de mentala såren kan därför bli djupa.

De som har ett behov av att få agera mer på känsla kan bli negativt stressade av att tvingas hålla tider och bör därför inte ha sådana uppdrag även om de vill ha det eftersom det kan ses bra ut inför omgivningen. De bör istället få andra mer passande prestigefulla uppdrag där de kan få den cred de önskar.

Detta kan vara ett dilemma: De som har ett behov av prestige och att bli offentligt eller av gruppen hyllade och ofta vill bli bekräftade kan vara de som har sämst förutsättningar för vissa creddiga uppdrag och de som har bäst förutsättningar för att lyckas med dessa uppdrag har inget större behov av att synas eller få cred av omgivningen, för dem kan det räcka med att få ett tack i ett enskilt samtal med chefen för väl utförd uppgift och sen kan de glatt gå vidare till nästa uppgift. Att dessa planerande människor får dessa uppdrag kan reta ihjäl de uppmärksamhetstörstande människorna som är ute efter den cred de uppdragen skulle kunna inbringa. Denna irritation kan skapa avundsjuka och i vissa fall kan de prestigelösa planerarna råka illa ut och bli baktalade.

Viktigt därför att hitta passande uppgifter så att särskilt ytterligheterna får sina behov tillfredsställda.

Mina tankar kring en möjlig förklaring eller möjlig lösning baserat på mina reflektioner.

Jag tror att om ytterligheterna lär sig att förstå de bakomliggande behoven så kan det underlätta för deras eventuella samarbeten. För att underlätta så kanske ytterligheterna inte bör jobba alltför ofta tillsammans pga att för stora anpassningar från sitt naturliga beteende kan kosta för mycket.

En lösning kan ju vara att använda rätt person till rätt uppgift. Är det viktigt att tiden hålls så är det bättre att använda en person som inte behöver anstränga sig alltför mycket för att hålla tiden. Det är ju bättre enligt min mening att sätta tidsoptimister på jobb där tider inte är fullt så viktiga att hållas och där behovet av stämningshöjare finns. Då kan man ju spara på en massa tidskrävande diskussioner och destruktiva konflikter där någon försöker få till en lösning eller sätta dit de som inte hållit tiden.

Alltså tror jag man kan undvika mycket av detta om man sätter personer på passande platser och inte låter ytterligheterna arbeta för mycket tillsammans.

Mitt förslag är att ge tidsoptimisterna uppdrag som ger dem cred och uppmärksamhet och som inte kan drabba deras medarbetare och resultatet på ett negativt sätt.

Och ge de som gillar att planera det utrymme de behöver så att de slipper utsättas för negativ stress.

Jag är övertygad om att resultaten blir bättre om ytterligheterna får jobba i miljöer som passar dem och den anpassningen tror jag kostar en tusendel av vad det kostar att inte anpassa arbetet efter deras olika behov.

Därför är det viktigt att både medarbetarna och chefen har kunskapen kring dessa olikheter för annars kan mycket värdefulla medarbetare bli sjukskrivna eller säga upp sig eller oundvikligt skapa dålig stämning i företaget. Jag tror att de flesta vill väl men pga bristen av förståelse för varandra så kan det skapa olyckliga situationer som tyvärr kan eskalera och skapa mer problem. Öka självkännedomen hos alla, ökad förståelse för varandra tror jag ger önskade resultat på ett smidigare sätt, både ekonomiskt och hälsomässigt.

Välkomnar dig som läsare att kommentera och bidra med andra möjliga lösningar eller förklaringar.

Skriv gärna en kommentar och förhoppningsvis kan det göra att fler läsare lämnar sina reflektioner vilket kan bidra till att fler hittar passande lösningar eller förklaringar till sina unika situationer.

Avslutning med ett tack till läsarna.

Tack för att ni läst mitt inlägg.

Skapa en bra dag och en minst lika bra imorgon med din hälsa som chef.

/Niklas

20200415

Ledvad kommunikation